London seen through Swedish eyes

I London betalar man för sin tur i tunnelbanan med hjälp av ett oystercard. Man laddar upp det och så dras det pengar från kortet varje gång man vill åka , väldigt logiskt och simpelt att förstå.

Eftersom kortet nästan alltid blinkar rött av tomhet är jag numera helt säker på att snubben som sålde oystercardet till mig av misstag gav mig ett specialkort; ett lite dyrare kort som gör att jag måste betala mer än Ladi, min syster och andra för varje resa.

Nu går jag med spänning och väntar på att pengarna som lagts ner ska ge mig något tillbaka. Kanske röda mattan kommer rullas ut åt mig när jag åker tuben nästa gång i rusningstrafik, kanske får jag champagne på nattbussdubbeldeckaren?