Quantum of Solace
Men vad är väl en bal på slottet?
Snow in London
I förrgår kväll började det plötsligt snöa hejvilt utanför fönstret. Jag och Frida trodde inte våra ögon - var det oktober eller januari, var vi i London eller Stockholm?
Tydligen har det inte snöat i oktober här på 74 år och precis när jag bestämt mig för att flytta hit så sker det.
Engelsmännen var i chock, och på jobbet kom nästan alla en timme försent, allt på grund av lite vacker vintersnö.
Launch party
Idag har vi firat stort på jobbet för hela winter 9/10 programmet är on sale!
Det infann sig en känsla av gemenskap när hela tredje våningen samlades i ett litet hörn, korkade upp champagne och minglade, en person från trading höll tal och vi tävlade om hur många bokningar vi fått in under dagen. (närmare 300!)
Tänk vad många som bokar trots credit crunch och andra oroligheter.
Birthday Lunch
Några dagar i förväg skickas det hemlighetsfullt runt ett födelsedagskort som alla ska skriva något snällt på och skramlas pengar i ett kuvert. När den stora dagen sedan är kommen samlas vi alla runt födelsedagsbarnets skrivbord, sjunger happy birthday och äter fet chokladtårta inköpt från Asda.
Varje gång någon fyller år är även traditionen att äta lunch med hela departmentet på en pub, av någon anledning bestäms det alltid att vi ska åka så sjukt långt bort!
Okej, hangarerna runt Lutons flygplats kanske inte har så mycket kulinariska läckerheter att erbjuda men häromdagen när vi firade en triple birthday tillbringade vi tjugo minuter i bilen för att äta mitt ute på landet på en lokal pub, är inte det lite väl?
Bless you!
Känns jobbigt att vara sjuk när det är så mycket man vill hinna med och när vi är så underbemannade på jobbet, bara två out of 8 idag i vårt team.
Det är så himlan kallt ute och jag vill inte vara snuvig!
Longhaul resort trips...
Vi är bara åtta personer i mitt longhaul team, alltså kan inte för många vara borta från kontoret samtidigt. När jag började se efter i kalendern gick det upp för mig hur många destinationer teamet ska ha hunnit besökt innan jul, det är helt sjukt hur vi ska lyckas få ihop det!
Innan december ska någon i teamet besöka Dominikanska, Mexico, Kenya, Indien, Florida och Cuba och dessutom är tre stycken på Jamaica denna vecka. Det ryktas även om en konferensresa till hemlig ort i december, hur ska vi hinna med allt och ändå hinna jobba?
Bilder från Luton








By order of appearance
1. Rachel (Egypt&Bulgaria)
2. Peter (Lapland,Spain&France)
3. Carl (Greece)
4. Anna (Portugal)
5. Richard (Mallorca&Ibiza)
6. Katy (Spain&France)
7. Rob (Mexico)
Happy Diwali
Gambling in Luton
Efter jobbet begav sig alla iväg i bilar till det lokala kasinot och käkade engelsk pubbmat. (Ja ni hajjar det vanliga, burgare, fish and chips eller liknande). Folk blev som tokiga och satsade storsummor på roulette, blackjack och ryckte i enarmade banditer, jag själv ville inte ens satsa en pund och kände mig ganska förvånad över beteendet.
Efter att den ena kollegan efter den andra vunnit riktigt mycket cash drog vi vidare på en barrunda genom Luton. Även om denna stad endast ligger fyrtiofem minuter från London märks det ganska stor skillnad; på människorna, på miljön, på priserna. En shot kostar tillexempel 90p, rättså najs.
Plötsligt hamnade vi utanför en klubb, någon visade sig känna vakterna och kunde få in oss alla VIP, vilken stämning det blev!
Jag hade så roligt att jag inte riktigt tänkte på att folk började gå hem, och tillslut var vi bara fem kvar; assistenten för Grekland, executive för Korsika, assistenten för Mexico, managern för Mallorca och så jag, som dansade järnet till brittisk house. Det blev ett större projekt att ta sig hem till London mitt inatten, men det var det värt.
Längtar redan tills nästa gång vi har en product night out, för då ska vi gå ut i London istället!
Att hatälska
http://www.youtube.com/watch?v=IdPRx3PzGRY
IQ-Fiskmås
Varje gång jag berättar för folk om plånboken så får jag samma ångestfras till svar; Har du blockerat kortet?
Blir lite trött på att alla verkar tro att jag är så helförvirrad.
Nu har jag rapporterat crimet online, metropolitan police service tipsar:
When not to use the online service:
- The crime is happening now
- The offender is still there or nearby
Så himlans snällt av de så att man vet...
Home sweet home...

Gråt inte över spilld mjölk my dear
Antingen ser jag lättlurad och blond ut, eller så tror de att jag är ett rikt troll.
Happy happy stegade jag med bestämda kliv in på Primark i lördags. Stället är som sagt helgalet, man måste boxa sig fram för att hitta något, men jag älskar att fynda så det är helt min kopp of tea.
Helt plötsligt kände jag att något var fel och att det blivit för trångt - jag kastade mig ut ur folksamlingen, öppnade min väska som redan var öppen, och jepp, plånboken var försvunnen.
Panik panik panik. Jag ryckte tag i en man med svart kostym, ropade högt "my wallet is gone!" och började gråta och kände mig lurad och som om jag bara ville hem. Till Sverige.
En kvinna hjälpte mig upp till customer service där jag fick ur mig förvirrade meningar mellan gråtattackerna, "the wallet was a gift from my mother", rapporterade brottet och ringde och fick tröst från olika håll.
Även om allting är materiellt och går att få tillbaka mår jag inte bra. Jag vet att mamma kommer anklaga mig för att vara oansvarig som vanligt, att jag måste gå till ambassaden och fixa nytt körkort och att plånboken i sig är oersättlig. Ändå kunde det varit så mycket värre. I paniken träffade jag en familj från Saudi som förlorat allt; 500 pund i cash, filmkamera, mobiler, även sina tre pass. Flyget hem skulle gå samma kväll och de visste inte hur de skulle kunna lämna landet, mamman grät lika mycket som jag.
Mår bättre idag men är fortfarande ledsen. Väldigt ledsen.
Brittsommar
Vi har haft 20 grader idag igen, helt otroligt.
Har suttit i flera timmar i Hyde Park och solat med Ladi och Rasmus, vissa människor solade i enbart shorts för att det var så varmt! Jag tog en promenad och en kaffe med Ali som bor helt perfekt precis vid Lancaster Gate och blev lite gladare ett tag av att prata gamla minnen, skratta åt galenskaper och checka hans fina lägenhet.
På dubbeldäckaren hem genom stan fick jag en stark känsla av att jag trivs. London börjar bli hemma.
Jihoo
Har stirrat mig blind på trasiga prispaneler hela dagen, fick migrän och blev så tokig att jag nästan la mig ner på golvet av skratt och trötthet när jag manuellt fick gå in och ändra kodningen i varenda liten prispanel.
Jag är ansvarig för att 68 hotell i 2 olika länder och 5 olika gateways blir rätt, i två brochyrer och i tre olika säsonger samtidigt. Vi får hoppas på det bästa!
Nu iväg på house warming party i West Kensington! Have a lovely friday!
xxx
Den Vita Korgstolen
Visst är det ett ganska smart sätt att bli av med överblivna saker, att låta någon annan som har mer glädje av det hämta upp det. Själv skulle jag kunna tänka mig att kasta ut ett gäng mardrömmar, några besvärande orosmoln och ett flertal gamla tråkiga minnen som ligger och skräpar men vet inte om någon skulle vara intresserad.
Ivilketfall, i fredags när jag trött som vanligt promenerade hemåt längs en av de viktorianska gatorna i West Hampstead passerade jag förbi en korgstol. Det tog ett tag innan hjärnan reagerade, och jag blev tvungen att vända om och studera den lite närmare. Den var som gjord för mitt sovrum och precis min stil! Jag hade inget annat val än att bära den hela vägen hem och prova ut den, nu står den precis under fönstret så man kan sitta där i kylan och mysa, gratis är gott! (Tyvärr så kommer den förmodligen att ge vika om en person som väger några kilo mer än mig sätter sig i den...)
Decadence
The English Gentlemen
The English guys would never let a girl open a door by herself, they would always kindly whisper "after you" when entering a train and they get slightly upset if a girl offers to pay for their drink.
It's old fashioned and so stereotypical English but on the other hand it's quite nice to be welcomed by an open door and a smile at work a normal Monday morning.
Conversation at the Pub
O: I'm sure you know who it is, quite tall, drinks guiness, always here with his little baby.
Sofia: I'm sorry, did I get that right? Does he bring his little baby to the pub???
O: Calm down Sofia, you know it's forbidden to smoke in here nowadays, there is no harm in bringing the baby!
Sofia: ???
Obviously I'm still not used to the English way of life.
Rainy days
Igår drog jag ner persiennen riktigt noga för att slippa se det hemska regnet och myste framför Narnia, Prince Caspian.
Nu har jag sparat alla tusen ärenden så länge att jag oundvikligt måste utanför dörren, första stoppet är Sainsburys.
Jobbigt att behöva bära en handväska, två matkassar och ett vitt paraply.
Jag har möblerat om i mitt rum och hittat en vit korgstol på gatan, berättar mer senare!
Promenad
Om man vill vara fin så får man lida pin eller nått tänkte jag så smart innan jag gick hemifrån men efter en jättepromenad så kände jag mig inte så glad längre.
Jag blir så trött på mig själv.
Jag vägrar gå i gympaskor om jag inte ska jogga, jag undviker helst mössa även i fyrtio minus och jag köper väskor som knappt ens rymmer en plånbok och glömmer de någonstans för att de är så små.
Eleganta kläder är bättre än bekväma.
Photo tour: Badrummet
See you later
Kom hem efter åtta idag igen, åt mat och pratade med liten mik.
Nä nu går jag till pubben.
Photo tour: Ladis rum
She finds the diversity of the world immensely appealing...
Det är ganska märkligt hur en dator kan få fram ett helt häfte om vem jag är bara genom att fråga lite kluriga frågor. Jag har varit med om liknande tester flera gånger förut men denna gång blev jag nästan lite chockad av hur rätt den gissat på många saker. En liten sammanfattning:
Det står att folk ofta ser mig som en drömmare, att jag är självständig, kreativ och lätt att komma överens med, att jag inte har någon önskan att kontrollera andra människor. Det står också att mitt välbefinnande är helt beroende av relationen till de i min omvärld, att jag alltid fattar beslut med hjärtat och ibland inte hjärnan och att jag lever i nuet och inte i framtiden. Jag är en känslig person med starka värderingar som jag håller fast vid och blir lätt orolig för andra människor och för att misslyckas. Men det står också att jag inte mår bra av när miljön runt omkring mig förändras för snabbt och att jag ibland sätter andra framför mig själv, att jag lätt tappar motivationen om jag inte ser målet och att jag är konflikträdd.
Stämmer det?