Ibland saknar jag min gamla Samsonite.
Det var back in the days, år 2002, som jag satte fast en ny tag på familjeväskan och gjorde den till min. Jag och väskan flyttade hemifrån, åkte till Frankrike för att börja våra nya liv som nomader.
Väskan var med mig i vått och torrt; det var med den jag åkte tåg över halva Frankrike, sprang runt på gatorna i en alpby fylld av snö, åkte på bussroadtrip till Pisa och tillslut flyttade in i ett korridorsrum i Lund.
Den fylldes med partykläder när jag spenderade två hela sommrar i Visby, med presenter vid jul när jag besökte hemma i Stockholm, och med falska förhoppningar den sommar jag vilset reste runt i Frankrike med aupairdrömmar.
Våra vägar skiljdes slutligen dramatiskt åt när jag blev tvungen att lämna den proppfylld med semesterkläder på ett hotellrum på PhiPhi Island 2004.
Ingenting är för evigt men livet går vidare.
